Kasper och Joker och Skåningen

Olen tainnut unohtaa esitellä meidän pienimmät, mutta ei nuorimmat perheenjäsenet, tai ehkä asukit, lemmikkejä he eivät kuitenkaan ole. Eli: Kasper, Joker ja Skåningen (eli Skoonelainen)!

Jag tror jag har glömt introducera våra minsta men inte yngsta familjemedlemmar, eller kanske ska man kalla dem inneboende. Husdjur är de i alla fall inte. Här fär ni träffa: Kasper, Joker och Skåningen!


Skåningen (vas./vänster), Joker & Kasper

Emme ihan tarkalleen tiedä heidän taustaansa, mutta Joker puhuu englantia, Kasper ruotsia ja Skåningen luonnollisesti skoonea. He seikkailevat usein täällä meillä, ja lapset pitävät heistä kovasti, ja heistä on tullut osa meidän arkeamme. Skåningen on ehkä useimmiten äänessä ja häneen olemmekin tutustuneet parhaiten. Hänellä on ollut joskus kruunu päässään (se on nykyään puoliksi syöty, traumaattisten tapahtumien tulosta), joten olemme päätelleet hänen olevan kuninkaallista sukua. Kasper taas on menettänyt jossain toisen silmänsä, mutta siitä hän ei suostu puhumaan.


Kasper, Joker ja Skåningen ajelulla
Kasper, Joker och Skåningen på biltur

Vi vet egentligen inte så mycket om deras bakgrund, men Joker talar engelska, Kasper svenska och Skåningen naturligtvis skånska. De lever om ofta här hemma hos oss, barnen tycker om dem och de har faktiskt blivit en del av vår vardag. Skåningen pratar nog oftast, och honom har vi lärt känna också bäst. Han har haft en krona på huvudet (den är nu halvuppäten efter en del traumatiska händelser), så vi har räknat ut att han är på något sätt kunglig. Kasper däremot har tappat bort sitt ena öga men han vägrar berätta något om det.


Ylilääkäri Skåningen
Överläkaren Skåningen

Välillä nämä pienet ystävämme tosin unohtuvat pitkäksikin aikaa, kuten esimerkiksi Skåningen nukkui muutaman päivän teelaatikossa kunnes muistimme hänet. Mutta uskoisin kuitenkin, että he viihtyvät täällä, koska eivät ole poiskaan muuttaneet. ;)

Ibland glömmer vi ändå de här små vänner, som till exempel en gång när Skåningen hade fått sova några nätter i ett tepaket innan vi kom ihåg honom. Men jag skulle nog tro att de trivs här med oss ändå, för att de inte har flyttat bort. ;)